Jag säger bara:

4 hål i magen

Nu är jag tillbaka på benen igen efter en snabb operation som gick bra!

Efter några smärre äventyr då en sköterska skulle sätta dropp (låt säga att det är drag i mina ådror) och när jag skulle upp och gå för första gången efter operationen, så är allt bra. Allt går i slow motion och jag får tänka mig för innan jag gör någon rörelse så att det inte ska strama eller göra ont. I början när jag kom hem åt jag värktabletter med fjong i, men de behövde jag inte använda speciellt länge.

Det värsta var nog att jag inte kunde sova liggande de första 4-5 nätterna. Jag fick helt sonika sitta/halvligga i en av våra fåtöljer i vardagsrummet, inbäddad med kuddar och täcke. David såg till så att jag hade allt jag behövde, och första natten vaknade jag med socker i mungipan. Huh? Insåg att jag vaknat mitt i natten, magen knorrade och det enda som fanns inom räckhåll vad brödkorgen från kvällen innan – med sockriga munkar i. Vad göra? Jo, jag bet ett par tuggor och sen somnade jag om.

Den andra natten vaknade jag av att jag hade mardrömmar, och då fick jag ropa efter David. Han fick, mitt i natten, bära in fåtöljen till sovrummet och rigga upp mig där i stället. Vid något tillfälle senare under natten så vaknade jag till och rörde lite på mig (man blir rätt stel) och då hörde väl han mig, för han började mumla ”Vad gör du?” varpå jag svarar att det inte är någon fara. Han reser på sig lite halvt om halvt och säger med sömndrucken röst att jag ska säga till om han ska göra nåt och sen sover han nog igen sekunden efteråt. Stackars David som är så lättväckt – det kan inte vara enkelt att ta hand om sin fru nu.

Nåväl, nästa vecka på onsdag är jag tillbaka på skolan, och då ska jag vara fit for fight igen!